Idag har jag fått en ordentlig behandling i min höft. Jag gör ett försök att få bukt med problemet med nålar, innan jag bokar en kortison-injektion. En kille på gymmet är naprapat och han har precis startat en egen klinik och hyr in sig i min lokal. Perfekt! Vägg i vägg med mitt kontor :)
Det kändes grymt effektivt. Kan nästan inte stödja på benet nu efteråt, så han träffade uppenbarligen helt rätt.
Idag vaknade jag strax innan klockan fem. En stund senare steg jag upp och drack mitt morgonkaffe. Alltid i soffan. I lugn och ro. Länge. Ibland hämtar jag påfyllning. Nu är klockan halv sju och jag är redo för gymmet.
Igår fick jag Diklofenak av läkaren och bekräftat att det varken är artros eller en nerv som är i kläm i höften. Hon rekommenderade mig att ta en kortisonspruta, om inte tabletterna häver inflammationen i muskelfästet. Det finns alltså hopp om snabb bättring!
Dagens träningspass blev lite kortare än vanligt, bara 1 tim 50 min. Rygg och biceps och 40 min på cykel. Jag skulle nämligen till frisören kl 10. För att bli fin i håret igen. Varannan vecka. Det är ett jäkla påhäng. Fin i håret varannan vecka och galet ful den andra. Skulle behöva gå dit varje vecka egentligen. Men kan varken prioritera tid eller pengar till det. Kanske om jag börjar ta betalt här på OF och chattar med er under tiden jag sitter med färg i håret? ;)
Idag blir det en bild från kontoret i stället för gymmet. Jag ska strax åka in till city för lunch med en kompis och ett möte med min placeringsrådgivare.
I morse körde jag ett 3 tim och 40 min långt pass på gymmet. Ett lugnt benpass, med fokus på mina tidigare rehabövningar. Och en timmes cardio.
Ha en fin dag!
Tisdagar = bröst och axlar. Om jag inte kör med min PT, för då kör vi hela överkroppen. Idag var han sjuk, så jag fick köra ensam. Av någon anledning, så blir jag glad när han är sjuk, så att jag slipper. Inte för att det är jobbigare att träna med honom, utan för att jag har ett extremt behov av att få träna ifred. Och på egen känsla. Ta passet som det kommer. Det är därför jag utmanar mig med att träna med PT. För att tvinga mig till anpassning. Detta är också en anledning till att jag föredrar att vara singel. Jag har väldigt svårt för att anpassa mig efter någon annan och att en annan person ska lägga sig i mitt liv och mina planer. Och svårare och svårare blir det med tiden.
/4-ever-singel
Dagens bild från gymmet. Eller snarare från omklädningsrummet. Jag byter aldrig om på gymmet, men jag lägger jackan i ett skåp. Åtminstone nu på vintern. Eftersom jag bor granne med gymmet, så behöver jag bara jacka när det är som kallast. Annars klarar jag 50 sekunder utan jacka. Det är den tiden det tar att gå dit. Lyx! Tidigare pendlade jag från Ekerö, en bilresa på 30-45 min beroende på trafikläget. Då parkerade jag utanför den port där jag nu bor :)
Suddig bild från dagens träningspass. Dock den enda, så det fick bli den. Jag körde rygg, biceps och mycket core och rehab för rygg och ond höft.
Tatueringen har slutat ömma, men i stället ramlar det "smulor" ifrån den överallt. Skorpor som lossnar. Blåa till färgen.
I eftermiddag ska jag gå på massage. Tur att massören (Stefan, 43) är van vid mina tatueringar och deras olika stadier av läkning. Annars hade jag känt mig lite äcklig med flagande tatuering. Han måste nog dock undvika för hårda tag just där. Det får bli fokus vänster höft och vänster axel. Typ som vanligt :)
I morse var jag på gymmet redan halv sju. Jag började med 45 min promenad på löpbandet, innan jag körde ett bröst- och axelpass. Avslutade med 20 min cykling och landade på 3 tim 10 min totalt. 600 förbrukade kcal. Ett bra pass helt i min smak - långt, lugnt och stabilt. Proteingröt innan passet, en proteinshake under passet och kaffe och kvarg efter passet. En bra start på en solig lördag!
Idag kom jag ihåg att ta på mig en t-shirt när jag tränade, för att inte den oläkta tatueringen skulle komma i kontakt med bänkar och ryggstöd. Jag har faktiskt haft tur - trots slarv - som aldrig fått någon infektion i någon endaste av alla mina tatueringar. Jag har varit på gymmet, solat solarium, slarvat med att smörja in och i stort sett alltid levt som vanligt direkt efter tatuering. Jag har liksom glömt bort att jag har haft stora "sår" på kroppen. Antagligen är jag inte särskilt känslig.
Eftersom det är fredag, så var det dags för veckans tredje benpass. Jag cyklade i en timme och sedan körde jag BARA benpressar. Olika varianter i olika maskiner. Växlade mellan djupa lätta och korta tunga. Framlänges och baklänges och smala och breda.
Förutom benpasset så har jag gått 22000 steg idag. I regnet. Skönt!
Idag körde jag ett ryggpass med min dotter och vår PT. De brukar träna tillsammans flera gånger i veckan plus att hon kör PT-pass för honom då och då. Inte fel att ha en PT som träningskompis! Och idag fick jag haka på :)
Äntligen hemma vid en dator med fungerande internet. Det har jag inte på kontoret sedan i torsdags. Trots ny router idag (från Tele2) och trots att den hoppade igång och fungerade i en hel timme (efter en del trixande med omstart och återställning), så försvann internet igen. Lång telefonkö till Tele2 och en helpdesk som inte kunde lösa problemet. Totalt la jag nog två timmar på att försöka få igång skiten. Nu ligger det hos teknisk support, som ska kika vidare och återkomma. Förhoppningsvis under morgondagen. Grrr! Där rök dessutom den promenad jag hade tänkt ta i solskenet runt Reimersholme. I stället fick jag promenera en omväg hem över Årstabron. Då hade solen hunnit försvinna.
Från gårdagens PT-pass. Filmade alla övningar och gjorde en real till Instagram.
Idag blev det ett väldigt lätt benpass med tanke på gårdagens tatuering. Jag glömde ta en lång t-shirt, för att skydda såret från bakterier, så jag tvättade mig noga i duschen efteråt. Jag vill helst inte komma i kontakt med ryggstöd och bänkar, när jag är nytatuerad.
För att skydda den ytterligare under veckan, så blir det behå-fritt och inga hårda/tajta jeans. Skönt! Då blir det legitimt att ha mjukiskläder :)
Nu ska jag hämta ut en ny router från Tele2 och hoppas kunna installera den på kontoret utan krångel. Jag är nämligen tekniskt invalidiserad, så det är alltid lika jobbigt med nya prylar.
Idag blev det fyra och en halv timme hos tatueraren. Precis som alltid, så gick det bra i tre timmar, men sedan gjorde det ont. Det hjälpte inte att jag tog en morfintablett och 1000 mg Alvedon. Men nu börjar jag ändå se ett slut på eländet. Vi har två eller kanske tre sittningar kvar, beroende på hur långa de blir. Nästa är inbokad om tre veckor.
Idag har varit en bra dag. På gymmet körde jag ett lätt benpass. Jag tycker att min höft har gjort ondare de senaste dagarna och bröstryggen bråkade rejält i natt, så jag ville inte provocera kroppen mer än nödvändigt.
På eftermiddagen var jag hos min naprapat och han tycker inte att jag ska göra rehabövningarna jag fick av fysioterapeuten. De kanske funkar för en "normal" person, men jag är inte normal, sa han och asgarvade. Och jag vet att jag är knepig. Min kropp är lika krånglig som min personlighet. Den reagerar inte som andra kroppar. Den hittar ständigt genvägar och sätt att kompensera för obalanser, vilket i sin tur skapar belastningsskador. Han bände och drog i en timme och jag var helt slut när jag gick därifrån. Raka vägen till min favorit-cappuccino på -ISH i Sturegallerian. Sedan gjorde jag några ärenden på stan, innan jag ställde mig i en knökfull tunnelbana och åkte hem. Och åt pizza som jag köpt på Picard. En halv bara. Drygt 400 kcal.
Söndag...efter dagens ryggpass. Funderar på om man vågar sig ut på en långpromenad, eller om det är blank-is på alldeles för många ställen. Jag är sugen på att gå runt Årstaviken, men misstänker att det kan vara rejält blött och isigt på Årstasidan. Löpbandet känns tryggare, så jag kanske går tillbaka till gymmet och promenerar inomhus framåt kvällen.
Träningen i morse gick över förväntan. Jag var inte stark, men jag mådde heller inte illa av att röra på mig. Det blev ett hyfsat bröst- axelpass. Och ett foto i poseringsrummet ;)
Ajdå, vi kom inte in på Soultrain igår. Det var alldeles för lång kö, eftersom vi hade trevligt och fastnade hemma alldeles för länge. I stället hamnade vi på Scandic Malmen och fortsatte med stillasittande drickande. Det blev ingen dans, jag som var så taggad på det. Avslutade kvällen på Max, innan vi åkte hem. Vi delade totalt fem flaskor på sex personer, så det var ganska snurrigt i skallen, när jag landade i soffan hemma. Och jag vaknade kl 6 efter bara 4-5 timmars sömn. Nu har jag druckit kaffe, Treo, Resorb och ska ta ännu en kaffe. Vill gå till gymmet, men misstänker att det är lite för snart...
Inväntar gästerna. Champagnen ligger på kylning och efter en lång kamp har jag fått på mig strumpbyxorna. Jag HATAR strumpbyxor! Håller på att få panik på hur sömmen bråkar under tårna och hur jag inte har lyckats få dem ända upp i grenen. Så irriterande! Förhoppningsvis hjälper det med ett par glas bubbel, så tänker jag inte på det längre
Idag fick jag vända på mitt schema och inte gå till gymmet på morgonen. Jag måste nämligen åka till kontoret, för internet slutade plötsligt att fungera runt lunchtid igår. Då hann jag inte ringa supporten, för jag hade en tid hos min frisör. Alltså vaknade jag med den surdegen idag. Eftersom jag har hyresgäster på mitt kontor, så kände jag en skyldighet att lösa problemet så snart som möjligt. Vilket inte gick, för enligt Tele2 har de gjort en ändring i sina system och den kräver en ny router. Grrr!
Nåja, jag kunde inte göra mer åt saken just idag, så därför tog jag en promenad till Mariatorget för att få lite sol på kroppen inför kvällens partaj. Då blir det nämligen en fördrink hos mig, innan vi drar till Soultrain på Medis.
Men innan dess ska jag till gymmet och köra veckans tredje benpass! Måndag, onsdag och fredag - alltid!
Idag hade jag fått tillbaka motivationen! Gårdagens besök hos fysioterapeuten, som bekräftade det naprapaten sa förra veckan gjorde mig trygg i att jag inte har höftartros. Det är bara en svaghet i vänster höft som spökar. Jag har fått stärkande rehabövningar och jag kände mig taggad på att ta itu med dem. Avslutade ett långt, lugnt och bra pass med två minuter i plankan.
Idag blev det ett överkroppspass med min PT. Vi började med pullups (4x4) och körde därefter fria vikter. Jag kände inte att gårdagens tatuering påverkade varken min ork eller att den gjorde ont. Inte som efter den senaste 5-timmarssittningen.
Igår var jag hos min tatuerare och fyllde i min Fågel Fenix med ytterligare lite färg. Det blir ungefär tio sittningar totalt. Har gjort fem eller sex nu. Nästa sittning är på tisdag. Längtar tills den är klar, för det är svårt att smörja och kladdar av sig på sängkläder och vanliga kläder i 4-5 dagar varje gång.
Jag brukar försöka ta mig till solariet för lite sol en gång i veckan under vintern, men nu var det två veckor sedan sist. Därför hade jag bestämt mig för att IDAG SKULLE JAG SOLA. Sagt och gjort, jag tog tunnelbanan till Mariatorget och la mig en kvart i solariet, innan jag promenerade 3 km hem. Nu kaffe och hemgjord proteinglass (frysta bär mixade med med proteinpulver) - mums!
Idag har jag tränat, fikat med min kompis Peter (lördagstradition efter gymmet), fixat lite saker hemma och nu har jag tagit en dusch och ska åka till stan och få massage. Alltså ingen skön massage. Smärtsam idrottsmassage.Det blir fokus på vänster höft idag. Den plågar mig dag och natt numera. Hoppas verkligen att det inte är artros eller en nerv som är i kläm igen! Utredningen ska påbörjas i veckan som kommer...
Jag missade två träningspass, eftersom jag varit bortrest från tisdag tills igår kväll. Dessutom bodde jag ute på landet, där vi skulle ha konferens. Det var snöstorm och jag hade inget internet på två dygn. Dessutom funkar inte Tele2 där, så jag hade bara ytterst lite täckning vid noga utvalda platser. Typ stående på en stol vid ett av fönstren. Men nu är jag tillbaka i civilisationen och har kört ett benpass!
Lördag = bänkpress
Jag försöker att bara köra vanlig bänkpress en gång i veckan, alltså under ETT av mina bröst/axel/triceps-pass. Detta för att inte provocera min vänstra axel för mycket. Idag kompletterade jag med hantelpressar i snedbänk, med olika lutningar. 12,5-kiloshantlar. Jag klarar tyngre, men det provocerar min trasiga vänstra hand. Det är många skador att parera kring. Allt på vänster sida, vilket får mig att tro att de har ett slags samband. Förmodligen är det höften som är grundproblemet. Artros eller något annat.
Åldern och livets påfrestningar (bland annat fyra tunga graviditeter) gör sig påminda...
Men att bygga en snygg och stark kropp vore ju ingen utmaning, om man hade varit fullt frisk och skadefri.
Ett lätt benpass stod på schemat. Höften känns bättre, när jag inte belastat den hårt sen förra fredagen. Tur att min PT är sjuk och veckans pass blev inställda. Då har jag kunnat köra hela veckan på egen känsla.
Nu har jag druckit kaffe (det första jag alltid gör efter gymmet), ätit en burk kvarg och tagit en dusch. Dags att klä på sig och promenera till kontoret. Ha en fin fredag alla!
Började dagens träningspass med en halvtimmes promenad på löpbandet. Bandet är snällare mot min onda höft, än utomhuspromenader. Där är underlaget aldrig jämnt (ojämnheter, lutning, slask etc.), utan steglängden måste ständigt anpassas till yttre omständigheter. Dessutom måste man ibland väja eller stanna. Detta är naturligtvis en fördel i normalfallet, eftersom det kräver en större fysisk ansträngning och utmanar balansen. Men med en eventuell höftartros och smärta, så är lagom långa steg (läs: korta) på jämnt underlag i ett jämnt tempo att föredra. Och där jag aldrig behöver parera för mötande människor eller annat som kräver ett snabbt steg år sidan. Vilket alltid gör ont.
Efter löpbandet körde jag ett 90 min långt men hyfsat lätt ryggpass. Inklusive biceps, mage och stretch. Motivationen har åkt rakt ner i källaren, men jag vet att jag plockar upp den så snart jag har fått en diagnos och vet mina nya förutsättningar. Jag klarar alltid av att anpassa mig och min träning efter rådande omständigheter. Men innan jag vet, så hamnar jag i ett omotiverat tillstånd.
Idag körde jag ett väldigt lätt benpass, med mer fokus på genomblödning och stretch än på tyngd och styrka. Med tanke på gårdagens massage, så ville jag ge kroppen "vila" idag. Totalt 1 tim 40 min inklusive 30 min promenad på löpbandet.
Jag har äntligen tagit mig för att kontakta mitt försäkringsbolag och be om en utredning av min onda höft och bröstrygg. Det känns olustigt att jag får ondare och ondare, både dag- och nattetid. Är det jag som tränat för tungt efter operationen i mars? Samtalet resulterade i en besökstid hos fysioterapeut om två veckor, för eventuell vidare remiss till slätröntgen. Sköterskan jag pratade med misstänkte höftartros, vilket skulle kunna stämma väldigt bra in på mina problem. Hoppas verkligen inte! Sitter just nu och googlar symtom och behandling. Grrr!
Ska jag sikta mot tävling med BÅDE en stelopererad rygg och höftartros? Det blir en utmaning som heter duga.
Fan, vad det suger att bli gammal! Men jag hörde att man kan åka till typ Mexico och göra en stamcellsbehandling och bli som ung igen. Om det går, så tänker jag göra det! Kanske kan jag tjäna ihop till kostnaden här på OF? I så fall behöver jag nog börja klä av mig på bilderna... ;)
